Äntligen dags för min älskades favorit-högtidsdag, kräfskivan! (jo, det är en högtidsdag, och efter 13 år med min man en väldigt väldigt viktig högtidsdag. Jag har förstått att varken jul, påsk eller nationaldagar har någonting att komma med. Det är bara dagar som dyker upp i väntan på kräfskivan).
När det kommer till själva kokandet bör det ske minst en dag i förväg, så att kräftorna får ligga och dra sig i spadet länge och suga åt sig smak.
Själva koket tar sig alltid min käre av, jag brukar bara blygsamt heja på. (När det kommer till själva ätandet däremot är jag mer delaktig). M. har inget recept att bjuda på, men i grytan äkte förutom levande kräftor och stormkokande vatten både farinsocker, mörkt öl, salt och dill. Mycket dill :)
Nu längtar jag tills imorgon!
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar